Vad väcker din nyfikenhet just nu?
Vad vill du förstå mer om?

Hälsa

Kroppen är det enda hem du har i det här livet. Behandla den som det tempel den är.

Det här är platsen där jag samlar det jag själv har velat förstå djupare om kroppen och vår hälsa. Om maten vi äter. Fasta och autofagi. Polyfenoler och olivolja. Koffein. Industriellt processade oljor. Sötningsmedel och andra ingredienser som gömmer sig bakom innehållsförteckningar vi sällan läser. Ceremoniell kakao, växter och äldre kunskap om det naturen har gett oss. Ibland kommer det vara biologi. Ibland gammal kunskap som fått följa människan genom generationer. Och ibland min egen erfarenhet av att förändra, prova, välja bort och se vad som händer när man börjar leva lite närmare det kroppen faktiskt känner igen. Jag tror inte att hälsa finns i en enda metod. Men jag tror att vi har mycket att vinna på att lära känna den kropp vi faktiskt ska leva hela livet i.

Utforska vidare bland ämnen och blogginläggen nedan.

Människokroppen är byggd för att kunna växla mellan perioder av mat och perioder utan mat. Fasta har bland annat kopplats till: förbättrad insulinkänslighet, cellulär stressresistens, påverkan på inflammatoriska processer och ökning av tillväxthormon.

Autofagi. När kroppen får göra det den är skapad för.

Samtidigt som jag har blivit mer medveten om vad jag ger kroppen har jag blivit minst lika intresserad av vad som händer när jag under en tid inte ger den mat alls. Människan har inte utvecklats med ständig tillgång till frukost, mellanmål, lunch, mellanmål och middag. Perioder utan mat har varit en naturlig del av människans liv under större delen av vår historia. Och kroppen är byggd för det. När vi slutar äta under en tid förändras metabolismen. Kroppen börjar använda sina egna energireserver och den biologiska miljön förändras. Cellernas eget system för att bryta ner, återvinna och göra sig av med sådant som inte längre fungerar som det ska. För kroppen behöver inte bara näring. Den behöver också tid att använda det den redan har.

När läkande också blivit en ekonomisk marknad

Det går samtidigt inte att prata om hälsa utan att prata om systemen runt omkring den

Mat är en industri. Läkemedel är en industri. Kosttillskott är en industri. Wellness är en industri. Det finns enorma ekonomiska intressen på alla sidor av samtalet om vår hälsa, och därför tycker jag att det är viktigt att behålla förmågan att tänka själv även när något marknadsförs som vetenskapligt, naturligt, hälsosamt eller läkande. Läkemedel kan vara livräddande och helt nödvändiga. De kan också ge biverkningar och ibland behandla ett symtom utan att förändra det som från början bidrog till att problemet uppstod. Naturligt betyder i sin tur inte automatiskt säkert, och alternativ hälsa är inte befriad från överdrifter eller ekonomiska intressen.

Jag är mer intresserad av att förstå vad som faktiskt händer. Vad gör ämnet i kroppen? Vad säger forskningen? Och vem tjänar ekonomiskt på de olika lösningar som erbjuds? Det är frågor jag tycker förtjänar att få finnas. Kroppen är inte skild från naturen. Den är natur. Samma intelligens som får ett sår att sluta sig, ett frö att söka sig mot ljuset och naturen att röra sig genom sina cykler.

Vad händer om vi ser på det vi äter som något som kroppen faktiskt ska byggas av?

Vi äter inte bara för att bli mätta. Det vi äter bryts ner, tas upp och blir en del av den biologiska miljö våra celler lever i. Kroppen ska varje dag reglera blodsocker, bilda hormoner och signalsubstanser, reparera vävnad, omsätta energi, hantera oxidativ stress och bygga nytt av det material vi ger den. För mig förändrar det sättet att se på kroppen också sättet jag ser på mat.

När mat slutade vara bara mat

Ju mer jag har lärt mig om kroppen och om hur vår mat produceras, desto mer har jag börjat ifrågasätta sådant jag tidigare inte ägnade särskilt mycket uppmärksamhet åt. Att gå genom en mataffär och faktiskt läsa innehållsförteckningarna förändrar ganska snabbt bilden av vad vi kallar mat. Raffinerade oljor, modifierad stärkelse, emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, sötningsmedel, färgämnen, smakförstärkare och det märkligt anonyma ”arom” eller ”naturlig arom”. Ingredienser som blivit så vanliga att de knappt väcker någon reaktion längre?

Mat som medicin

För mig är mat medicin. Och i ett historiskt perspektiv är det egentligen ingenting nytt. Människan har levt nära naturen under nästan hela sin historia och generation efter generation lärt sig vilka växter, örter, rötter, svampar, frukter, frön och andra råvaror som gav näring, kraft och läkande. Den kunskapen fanns långt innan vi kunde isolera en molekyl eller beskriva en biologisk mekanism i ett laboratorium. I dag kan vi samtidigt se sådant våra förfäder aldrig hade ord för. Vi kan studera polyfenoler, fettsyror, peptider, blodsocker, mitokondrier, inflammation, oxidativ stress och de processer genom vilka celler reparerar och förnyar sig.

Vad har egentligen blivit normalt?

Vi behöver våga titta på vad som har hänt med maten. En stor del av det som säljs idag är långt ifrån råvaran det en gång började som. Smak, konsistens, hållbarhet och sötma kan konstrueras genom en lång rad ingredienser som de flesta av oss aldrig skulle använda om vi lagade samma mat själva. Det betyder inte att varje E-nummer är farligt eller att allt som är framställt i ett laboratorium automatiskt är skadligt. Men det betyder heller inte att det är något som kroppen kan bryta ned eller processa på ett naturligt sätt. Aspartam, E951, är ett bra exempel på varför jag tycker att de frågorna är intressanta. Det har använts i årtionden och finns i mängder av produkter. Samtidigt klassificerade WHO cancerforskningsorgan IARC 2023 aspartam som möjligen cancerframkallande för människor. För mig väcker sådant en större fråga än bara frågan om ett enskilt sötningsmedel.

Vem tar ansvar för barnen?

Någonstans i allt det här kommer jag tillbaka till barnen. De som föds in i den värld vi redan har byggt. De som ska leva vidare när vår tid här är över och som inte själva har valt maten som ställs framför dem, ämnena de exponeras för eller den miljö deras kroppar ska utvecklas i. Vad lär vi dem om mat?

Jag önskar att fler barn fick växa upp med en självklar relation till riktig mat. Att de fick lära sig var maten kommer ifrån, hur en råvara ser ut innan industrin har gjort något med den och att kroppen är värd att ta hand om långt innan den börjar signalera att något inte står rätt till.

Vem tar ansvar för barnen?

Tungmetaller, luftföroreningar, pesticider, hormonstörande ämnen, metabolism och inflammation är några av de områden som studeras i relation till barns utveckling och neuropsykiatriska tillstånd. Autism är komplext och har en stark genetisk grund; forskningen pekar samtidigt mot att gener och miljö inte alltid kan förstås som två helt åtskilda världar. För mig är det skäl nog att bry mig om sådant vi faktiskt kan påverka. Inte ur rädsla. Utan ur ansvar.

Vi kan inte skydda våra barn från allt de kommer möta under ett helt liv. Men vi kan ge dem en annan grund. Vi kan lära dem att läsa en innehållsförteckning. Låta ett äpple få smaka sött utan att varje smak behöver förstärkas. Visa dem att mat kommer från jord, växter, djur och människor – inte från en fabrik. Och framför allt kan vi lära dem att kroppen inte är någonting de ska börja bry sig om först den dagen den blir sjuk. Vi har alltid fört kunskap vidare till dem som kommer efter oss. Hur man finner mat, hur man använder växter, hur man tar hand om kroppen, hur man lever med jorden och hur man överlever. Den kunskapen har burits mellan generationer långt innan det fanns innehållsförteckningar och kostråd. Kanske är en del av vår uppgift i vår egen tid att börja föra något av det vidare igen. Barnen ska en dag ta vid där vi lämnar. Jag hoppas att vi lämnar efter oss mer än en livsmedelsindustri som lärt dem vad de ska köpa. Jag hoppas att vi också lämnar dem kunskapen att själva förstå vad de väljer att ge sina kroppar.

#Kategorier & #Tags

TIPS FÖR BÄTTRE HÄLSA